Barfota

Mina fötter längtar efter friheten. Mina fötter längtar efter sand mellan tårna. Mina fötter längtar efter flip-flops.
Är det inte dags snart?

En hemmamåndag. Rätt skönt, men rätt oproduktivt. Ändå från kl 7 i morse har jag varit i startgroparna - vilken sekund som helst ska jag börja plugga. Nej, jag har ju inte börjat än. Men böckerna är framplockade och pennan laddad med nya stift. Det verkar onekligen som att jag snart är på gång! Startsträckan blir lång när man ska försöka sig på att plugga hemma, för mig iallafall. Men om man väger ineffektiviteten mot bekvämligheten går det nästan på ett ut.

Måndag, tisdag, onsdag, Boden. Plugga, plugga + jobba, prestera, Boden. Dessutom är det ju påsk igen. Dags för lite själavandring och avstämning. Som jag konstaterar varje år; det är inte nyår som är brytpunkten för mig, det är påsken. Varendaste år har det sett annorlunda ut. Dock inte i år. Inte på samma sätt. Det har ju givetvis hänt extremt mycket sedan förra påsken, men jag är på något vis ändå densamma. Det brukar inte vara riktigt såhär, det brukar inte kännas som att jag står kvar på samma ställe trots alla orkaner och vulkaner och övriga katastrofer. Visserligen är det ju några dagar kvar till påskafton - kanske att jag hinner vända upp och ned på världen till dess. Något extremt skulle jag väl kunna åstadkomma om jag verkligen ansträngde mig.

Nu ska jag göra ett ärligt försök med plugget, sedan en promenix. Därefter ska jag ta mig till Norra kärrdal och mitt bästaste bästa. Har tjatat i evigheter om att jag vill ha våfflor, så det ska vi koka ihop och vara sådär bra som bara vi kan. MEN, jag måste hitta hjortonsylt först... Vilket har visat sig vara lättare sagt än gjort i fjollträsk.


Hjortonjakt, barfota.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0