Att åka hem.

..känns ju helt underbart och jobbigt.  Ja, lite jobbigt är det ju allt. Får inte träffa mitt hjärta på evigheter och det är jobbigt. Har försökt trycka ned honom i resväskan men han bara kämpar emot och säger att han är för stor. Jag fattar inte; vad gör man inte för den man älskar?

Jaha, morgonen började rätt tidigt då jag skuttade upp tillsammans med Tomas som skulle jobba. Nu sitter jag här i sängen och kollar lite på tv med en stor kaffekopp och alla fyra ljus i adventsljusstaken tända. Vet inte, men jag har inte hittat någon julstämning alls. Förra året var tentaperioden inte alls lika överjävla besvärlig och då fick väl tomtenissen i mig fritt spelrum. I år sitter han bakbunden med munkavle längst bak i huvudet. I en liten garderob. Stackarn. Men jag ska försöka släppa ut honom nu så han hinner sträcka på benen innan dopparedan!

Nu ska jag försöka packa ihop mina prylar. Jag ska dessutom göra en monumental ansträngning att inte packa ned hela garderoben den här gången. Brukar få sitta på väskan för att få igen den, nästan dräpa mig innan jag är framme på Industrivägen 22 och ändå inte använda mer än hälften av det jag släpat med. 

Ja, som sagt. Lite resfeber har jag allt. Men samtidigt längtar jag efter att komma hem och slappna av. Kanske rent av skaka dimman ur huvudet och hitta någon form av balans igen. Kommande vecka ska enbart bestå av umgänge och fest med mina saknade, älskade vänner, mammas mat och omsorg och massor av snöiga promenader i skogen med Ronja.  Det blir nog bra det här.

Nu ska jag försöka sätta i gång med packningen. Suuuuck. Men vilken bok ska jag ta med att läsa på vägen då?
Ciaaao

Det är över.

Det är äntligen över och jag har överlevt 3/10 av min utbildning. Kan man säga att jag nästan är 30% civilingenjör då? Ja, det låter bra iallafall. Man kan ju alltid hoppas att det bara är 1/10 elände kvar innan det blir roligare och inte lika tunga, tekniska kurser. Men antagligen inte.

Nu är det jullov. Nu är det jullov. Underbart. Så underbart. Nu ska jag unna mig ledighet fram till nyår innan jag tar tag livet igen. Nu ska jag vara fri och obekymrad några dagar, inte ägna skolan en tanke. Åh, vad jag ska sova!  Äntligen.
I sann julanda pysslar jag ihop lite ätbara julklappar samtidigt som jag svänger omkring till julmusik. Men alltså. Jag vet inte hur jag tänker! Jag har bakat tre olika saker idag- samtidigt!! Hur begåvat är det? Knäcken måste hällas upp fort innan den stelnar, kolan kokar över på spisen och saffransbiscottin blir lite väl solbränd i ugnen.  Det var lite svettigt där ett tag, men det gick vägen. En övning i simultanförmåga antar jag.

Ikväll är det tentapub. Jag vet inte, är lite sliten sen posttenta-ölen igår. Ölen i plural. Gårkvällen var supertrevlig, bara underbara människor, spel och bus.  Det hjälptes ju inte att det blev lite sentimentalt på kvällskvisten när det var dags att säga hejdå. När man umgåtts konstant i flera månader känns det lite konstigt att inte ses förrän i januari igen. Måste nog klippa navelsträngen lite. Eller förlänga den om inte annat. Hihi.

Nu ska jag fortsätta med mitt bakande och sedan städa lägenheten från golv till tak. Imorgon är det bara att tvätta och packa , för på måndag - då åker jaaag!

God juuul!!


(och snart är jag där!)

Tänka sig...

...att jag äntligen fattar vad alla smöriga, kletiga, kärleksballader handlar om. 



Mitt uppe i tentaperiod så uppdateringen blir snabb. Borde ju egentligen plugga som satan, men jag orkar liksom inte. Hade mekniktenta igår och tror faktiskt att det gick bra! Skönt att ha det överstökat. Däremot är det såå svårt att ladda om inför nästa omgång på fredag. Men sen. Sen är det jullov!  Det börjar storstilat med en efter-tentaöl på Systerobror. Så om du har vägarna förbi kth så kom in och anslut till de firande/sörjande.

Aja, nu blänger böckerna sådär på mig igen.

Ciao!

Ingenjör.

--->http://www.skrattnet.se/kategorier/skamt.php?cat=14&id=487&sub=57<----

Jag är en romersk erövrare. Backa.

Av samma anledning som att man inte ska handla mat när man är hungrig, ska man inte blogga när man är på dåligt humör; det blir helt enkelt inte bra.

Jag är trött och trött och trött och less. Årets sista tentaperiod är i full gång och trots att det känns som att jag är ute i rätt god tid för en gångs skull är det rätt tröstlöst. Eller, det KAN gå. Det är bara så,så,så mycket att ta in. Men om exakt en vecka är det över. Oavsett hur det går är det iallafall ledigt ett par dagar. Ett par dagars lugn, ro och ledighet. Jag vill hem till mina vänner som jag alltid vet var jag har och som alltid går att luta sig mot. Det är fantastiskt att ha människor i sitt liv som tar en för exakt den man är, med fel och skavanker och allt. När man kan vara sitt sämsta jag blir man liksom automatiskt sitt bästa jag. 

Sen kom jag på en grej. Ju mer missnöjd man är med sig själv, ju mer kritisk blir man mot andra.  Men hur svårt ska det vara egentligen? Varför är det så förbannat svårt att vara snäll och inte låta andra lida för ens egna svarta humör? Jag gillar inte. Att vara oavlönad puttifrånpåse är ingen höjdare.---> Puttifrånpåse

Så, nu har jag fått ur mig lite frustration.  Ska lägga mig på sängen och läsa lite mer bajsmekanik och sedan mysa med Tomas. Det känns alltid bättre när han är nära.


Humor.  Okej då.. För att skapa lite kontrast till alla vackra latin-amor vincit omnia-tjaffs( se föregående inlägg):

Cogito ergo doleo. - Jag tänker, därför är jag deprimerad
Illiud Latine dici non potest. - Det där kan du inte säga på latin.
Fac ut gaudeam. - Make my day.
Utinam coniurati te in foro interficiant! - Må konspiratörer förtala dig i köpcentrat!
Magister Mundi sum! - Jag är jordens härskare!
Nihil est - in vita priore ego imperator Romanus fui. - Det var väl inget - i ett tidigare liv var jag en romersk erövrare.


amor

amor vincit omnia et nos cedamus amori

- kärleken övervinner allt, så låt oss besegras av kärleken




Mitt i allt och överallt...

...men ändå ingenting.
Jag får inte riktigt ordning på mina tankar. Jag vet inte riktigt vad som händer faktiskt. Jag tror att jag behöver vila ett tag och omgruppera lite. Man kan undra var energin till tentorna ska komma ifrån.  Får hoppas att det finns någon reserv någonstans, en oanad förmåga. Ungefär som mamman som lyfter upp bilen som hennes barn ligger under. Eller den lilla tanten på 65 kg som flyttar ett 700 kg kassaskåp för att blockera dörren när mannen går bärsärk med en yxa utanför. Eller som Charlotte på 162 cm som klarar sina tentor. Mirakel kan man väl kalla det. Eller oanade förmågor.

Hahahaha, Simpson är det bästa. Nä. Tomas är det bästa.  Jag vill åka hem till Boden nu, men väl där kommer jag att längta hem förskräckligt till mitt hjärta.  Jag kommer att ha det jättebra, precis som vanligt. Men kommer inte ha svårt att vända planet och flyga hem till Stockholm igen när det blir dags. 

Blandaren

Om man skickar iväg en semla i rymden förlorar den inte bara sin grädde, utan även sin massa.

Om paranoia:
Jag gick ut i morse och då var inte dörren låst.
Sedan när jag kom till Konsum så var det stängt.
Vad ska det betyda, öppet hemma, stängt på Konsum?
Så ringer telefonen också.



Nej, jag kan inte härma en elefant. Men Gustav kan!



 


RSS 2.0