Hur lång är en självdistans?
Det beror nog på hur långt från spegeln man står. Men om man inte har någon spegel, saknar man självdistans då? Min självdistans når förhoppningsvis ända ner till golvet. Klokt va?
Så mycket annat roligt man kan fundera på när tankarna endast borde kretsa runt formelsamlingar och matematiska samband. Men hey, det finns så mycket annat intressant. Att solen skiner exempelvis! En helt otroligt, allting känns så mycket lättare när vintern plötsligt förvandlades till en sommardag.
Jaha, mitt uppe i tenta-p.. Skrev den första tentan idag och nästa på fredag, huvvaligen! Det är inget roligt alls. Vill bara få det överstökat. Och få ett godkänt resultat såklart. Ibland undrar jag varför jag ens sysslar med det här, det är verkligen inte mitt område egentligen. Och nu tackade jag just nej till en öl i solskenet, hur dumt är inte det? Stupido.
Äsch, jag ska faktiskt ta tag i mitt pluggande ungefär nu så det inte är alldeles nattsvart på fredag. Fast det kommer det nog att vara iallafall. Skönt att jag är så himla positiv och har sådan tillförskikt.
hejohej
..för att jag inte orkar göra något vettigt..
Another jäkla måndag. Fast det är helt okej, jag är mer eller mindre ledig hela veckan. Att koppla ihop ledigheten med tenta-p gör jag definitivt inte. Nejdå, jag har bara ett bra schema. Jag har sån himla tur.
Riktigt spännande dag igår! Johanna, årfyllare, blev medvetet bortnappad till ett ställe om heter Bodaborg. (Medvetet eftersom hon långt innan visste att hon skulle på en mystisk utflykt.) Typ som fångarna på fortet. Fast utan dvärgar, Gunde och fängelsehålor. Askul!! Trots att vi var rätt så dåliga. Det var ungefär artontusen barn där och vi var nog de enda som var över 14 som på helt allvar var där för att leka. Hah, det lockade verkligen fram barnet i en. På gott och ont.. :D
Annars finns det nog inte mycket mer att tillägga. Ska tvinga Oskar med på en promenix i nästa solglimt. Om det nu inte börjar hagla igen. Sverige har verkligen så himla härligt väder. Jag tror att jag egentligen är en adopterad italienska eller kanske spanjorska, för här hör jag då inte hemma.. :D
Nåväl, ha en bra dag alla. Eller du. (Jag vet ju faktiskt inte om någon läser min blogg och i så fall om det är "du" eller "ni". ) Hoppas solen skiner på du/ni(/eller bara jag) vart ni nu än är. På mig skiner den i fina 5 minuters intervaller. Underbart är kort.
Ciao!!
Riktigt spännande dag igår! Johanna, årfyllare, blev medvetet bortnappad till ett ställe om heter Bodaborg. (Medvetet eftersom hon långt innan visste att hon skulle på en mystisk utflykt.) Typ som fångarna på fortet. Fast utan dvärgar, Gunde och fängelsehålor. Askul!! Trots att vi var rätt så dåliga. Det var ungefär artontusen barn där och vi var nog de enda som var över 14 som på helt allvar var där för att leka. Hah, det lockade verkligen fram barnet i en. På gott och ont.. :D
Annars finns det nog inte mycket mer att tillägga. Ska tvinga Oskar med på en promenix i nästa solglimt. Om det nu inte börjar hagla igen. Sverige har verkligen så himla härligt väder. Jag tror att jag egentligen är en adopterad italienska eller kanske spanjorska, för här hör jag då inte hemma.. :D
Nåväl, ha en bra dag alla. Eller du. (Jag vet ju faktiskt inte om någon läser min blogg och i så fall om det är "du" eller "ni". ) Hoppas solen skiner på du/ni(/eller bara jag) vart ni nu än är. På mig skiner den i fina 5 minuters intervaller. Underbart är kort.
Ciao!!
karmakontot
..övertrasserat?
...turbo tuff torsdag tänker tisslande trava till tredag. Tursamt!
Oj, vad töntig jag är.
Ikväll unnar jag mig en helt pluggfri kväll. Tycker jag förtjänar det litegrann. Egentligen borde jag börja med tentaplugg men skulle jag trycka in mer i mitt söta lilla huvud idag skulle det nog svälla upp och spricka. Så min hjärna har några timmars vila ikväll. Jag försöker tänka att det inte alltid kommer att vara såhär, om 3 månader är det klart och jag kan släppa allt vad skola heter. För ett tag iallafall. Det här är nog det värsta jag gjort i hela mitt liv och paradoxalt nog också det bästa.
Usch, vad tråkigt. En färglös biblioteksråtta i beiga kläder låter jag som. Men det är långt från sanningen ett tag till, iallafall en vecka bort. Sen kommer jag bli en biblioteksråtta. Efter det har jag dock påskledigt länge, länge och kommer förhoppningsvis hitta tillbaka till mitt gamla jag igen. Hoppas jag kan ta mig ur detta tillstånd, annars kan jag se mig själv om 10 år. Underlig akademiker utan social kompetens och som drar töntiga matteskämt om gränsvärden. Eller som det senaste jag gick höra..
"Tre kompisar; en konstant, x^2 och e^x var ute och gick.
-Kolla där borta, sa x^2, en deriveringsoperator!
-Ojojoj, inget vidare, sa konstanten.
-Äh, det är väl inget, sa e^x, jag klarar mig alltid.
Operatorn kom närmare och konstanten började nu bli riktigt nervös.
-Ve och fasa att jag skulle sluta mina dagar så här, grät konstanten.
-Jag är faktiskt också lite rädd, sa x^2, fast bara lite.
-Veklingar, mumlade e^x skadeglatt.
Så kom operatorn fram och e^x presenterade nöjt sig själv och sina mindre nöjda kompisar.
-Jaha, trevligt att råkas, sa operatorn. Mitt namn är d/dy."
Nej, jag tycker faktiskt inte att det var särskilt roligt. Än. Men vänta bara, om 10 år..
Äsch. Från det ena till det tredje. Det blir spännande att se om jag lyckas ta mig hemåt i påsk. Det svänger till fram och tillbaka. Just nu fram, jag pratade med min farmor i går och fick en hiskelig hemlängtan. Men usch, att det är ett sånt himla projekt komma hem. Flygresan är inte jobbig, men det är det där jäkla tåget till stockholm som tar evigheter. Nåväl, det får väl farmor vara värd. Men vi får se. Tydligen ska jag till Jönköping också på påsklovet. Och kanske en runda till Uppsala.
Men nu är det snart helg igen! På söndag ska jag och min chicks göra världens roligaste grej. Hemlighet just nu, arrangemangets huvudperson får inget veta! Men det kommer att bli grymt roligt tror jag. Vi kan behöva muntras upp allihopa.
Nu ska jag gå och hoppa på Oskar.
Godnatt!
...turbo tuff torsdag tänker tisslande trava till tredag. Tursamt!
Oj, vad töntig jag är.
Ikväll unnar jag mig en helt pluggfri kväll. Tycker jag förtjänar det litegrann. Egentligen borde jag börja med tentaplugg men skulle jag trycka in mer i mitt söta lilla huvud idag skulle det nog svälla upp och spricka. Så min hjärna har några timmars vila ikväll. Jag försöker tänka att det inte alltid kommer att vara såhär, om 3 månader är det klart och jag kan släppa allt vad skola heter. För ett tag iallafall. Det här är nog det värsta jag gjort i hela mitt liv och paradoxalt nog också det bästa.
Usch, vad tråkigt. En färglös biblioteksråtta i beiga kläder låter jag som. Men det är långt från sanningen ett tag till, iallafall en vecka bort. Sen kommer jag bli en biblioteksråtta. Efter det har jag dock påskledigt länge, länge och kommer förhoppningsvis hitta tillbaka till mitt gamla jag igen. Hoppas jag kan ta mig ur detta tillstånd, annars kan jag se mig själv om 10 år. Underlig akademiker utan social kompetens och som drar töntiga matteskämt om gränsvärden. Eller som det senaste jag gick höra..
"Tre kompisar; en konstant, x^2 och e^x var ute och gick.
-Kolla där borta, sa x^2, en deriveringsoperator!
-Ojojoj, inget vidare, sa konstanten.
-Äh, det är väl inget, sa e^x, jag klarar mig alltid.
Operatorn kom närmare och konstanten började nu bli riktigt nervös.
-Ve och fasa att jag skulle sluta mina dagar så här, grät konstanten.
-Jag är faktiskt också lite rädd, sa x^2, fast bara lite.
-Veklingar, mumlade e^x skadeglatt.
Så kom operatorn fram och e^x presenterade nöjt sig själv och sina mindre nöjda kompisar.
-Jaha, trevligt att råkas, sa operatorn. Mitt namn är d/dy."
Nej, jag tycker faktiskt inte att det var särskilt roligt. Än. Men vänta bara, om 10 år..
Äsch. Från det ena till det tredje. Det blir spännande att se om jag lyckas ta mig hemåt i påsk. Det svänger till fram och tillbaka. Just nu fram, jag pratade med min farmor i går och fick en hiskelig hemlängtan. Men usch, att det är ett sånt himla projekt komma hem. Flygresan är inte jobbig, men det är det där jäkla tåget till stockholm som tar evigheter. Nåväl, det får väl farmor vara värd. Men vi får se. Tydligen ska jag till Jönköping också på påsklovet. Och kanske en runda till Uppsala.
Men nu är det snart helg igen! På söndag ska jag och min chicks göra världens roligaste grej. Hemlighet just nu, arrangemangets huvudperson får inget veta! Men det kommer att bli grymt roligt tror jag. Vi kan behöva muntras upp allihopa.
Nu ska jag gå och hoppa på Oskar.
Godnatt!
Det är det där med livet.
Jahaja, måndag igen. Tiden går alldeles för fort för att det ska känns riktigt bra. Jag förstår inte att alla saker,som faktiskt händer, hinner med att hända. Själv känns det som att jag står och stirrar som ett fån. Ni vet, som på film. Människorna omkring blir bara suddiga gestalter och själv står man bara där och rör sig i slow motion. Jag tror att jag mentalt gått i ide. Fast nu är det vår och jag väntar på att vakna till vilken dag som helst nu! Nästan ingen snö kvar, halleluja, och fåglarna har börjat kvittra lite förvirrat. Och så är det ljust! Det är helt otroligt, det är ljust ute när jag går upp och det är ljust ute när jag kommer hem! Underbart, underbart.
Oj wow, jag har insett att jag har två veckor påsklov! Vilken lyx! Leker med tanken på att åka hem till mitt Norrland någon av veckorna. Egentligen har jag faktiskt inte så mycket där att göra. Meditera. Typ. Helt fel årstid dessutom. Uj, så grått och trist det är. Fast kanske, kanske får jag sällskap hem! Kan bli lite roligare. Alla vännerna där hemma jobbar, pluggar och står i också, de har inte alls tid för mig, så jag kan behöva lite backup-kompisar med mig. Well, får se. Några dagar kommer jag nog hem.
Skoltrötthet. Nej, skolslutkördhet. Visserligen på sista refrängen, men oooooooooj, så mycket som ska hinnas med innan det är färdigt. Jag hade en jättehemsk mattedugga idag. Alls inget kul. Det gör ju sitt för motivationsbristen. Gnäll, gnäll. Det är tur att jag har mina chicks som är så smarta. Så illa det hade gått om jag hade varit tvungen att tänka själv, då hade jag nog gett upp för länge sen.
Som vanligt har jag minst 50 andra saker jag borde göra istället för att sitta här. Och inte tänker jag göra en enda av dem.
Oj wow, jag har insett att jag har två veckor påsklov! Vilken lyx! Leker med tanken på att åka hem till mitt Norrland någon av veckorna. Egentligen har jag faktiskt inte så mycket där att göra. Meditera. Typ. Helt fel årstid dessutom. Uj, så grått och trist det är. Fast kanske, kanske får jag sällskap hem! Kan bli lite roligare. Alla vännerna där hemma jobbar, pluggar och står i också, de har inte alls tid för mig, så jag kan behöva lite backup-kompisar med mig. Well, får se. Några dagar kommer jag nog hem.
Skoltrötthet. Nej, skolslutkördhet. Visserligen på sista refrängen, men oooooooooj, så mycket som ska hinnas med innan det är färdigt. Jag hade en jättehemsk mattedugga idag. Alls inget kul. Det gör ju sitt för motivationsbristen. Gnäll, gnäll. Det är tur att jag har mina chicks som är så smarta. Så illa det hade gått om jag hade varit tvungen att tänka själv, då hade jag nog gett upp för länge sen.
Som vanligt har jag minst 50 andra saker jag borde göra istället för att sitta här. Och inte tänker jag göra en enda av dem.
Syltburken och ölen.
Syltburken och ölen.
När livet ibland ger mer än du kan klara, när 24 timmar inte räcker
till, minns då syltburken o ölet.
En professor i filosofi står framför sin klass, med några saker
framför sig på katedern.
När lektionen börjar lyfter han, utan att säga något, fram en tom
syltburk, och fyller den med golfbollar. Han frågar sedan studenterna
om burken är full. Dom nickar jakande.
Så plockar professorn upp en låda med små färgade kulor och häller dom i burken. Han skakar burken lätt och kulorna finner sin väg till hålrummen mellan golfbollarna. Igen frågar han studenterna om burken är full. De nickar jakande igen.
Professorn tar då upp en påse med sand och häller det i burken.
Självklart fyller sanden hålrummen mellan golfbollar och kulor.
Återigen frågar han studenterna om burken är full.Studenterna svarar
med ett rungande JA.
Professorn tar då fram en stor burk öl och häller
i hela innehållet i burken, vilket effektivt fyller upp hålrummen
mellan sandkornen. Studenterna börjar nu skratta.
Nu, säger professorn när skrattet lagt sig, ponera att denna burk representerar ditt liv.
Golfbollarna är de viktiga sakerna i livet, din familj, dina barn,
dina vänner, dina favoritsysselsättningar, saker som om allt annat
försvann, och bara dom sakerna återstod, så skulle ditt liv fortsätta
att vara fullständigt.
De små kulorna representerar de andra sakerna som betyder något, ditt jobb, din bil, ditt hus, sanden är allt annat dom små sakerna. Om du först häller i sanden i syltburken, fortsatte professorn, så blir det ingen plats för golfbollarna och småkulorna.
Detsamma gäller i livet, om du spenderar för mycket tid och energi på dom
små sakerna, så får du aldrig plats för dom sakerna som är viktigast för dig. Koncentrera dig på de saker som är viktigast i ditt liv. Lek med barnen, ta dig tid till motion, bjud ut din kära på middag, spela 18 hål till. Det blir alltid tid över till att städa huset och kasta soporna.
Ta hand om golfbollarna först, det som verkligen betyder något, prioritera. Resten är bara sand.
En av studenterna räckte upp handen och undrade vad ölet representerade. Professorn log och sa, jag är glad att du ställde den frågan. Det visar bara att hur fulländat ditt liv än verkar vara, så finns det alltid plats för en stor ÖL.
När livet ibland ger mer än du kan klara, när 24 timmar inte räcker
till, minns då syltburken o ölet.
En professor i filosofi står framför sin klass, med några saker
framför sig på katedern.
När lektionen börjar lyfter han, utan att säga något, fram en tom
syltburk, och fyller den med golfbollar. Han frågar sedan studenterna
om burken är full. Dom nickar jakande.
Så plockar professorn upp en låda med små färgade kulor och häller dom i burken. Han skakar burken lätt och kulorna finner sin väg till hålrummen mellan golfbollarna. Igen frågar han studenterna om burken är full. De nickar jakande igen.
Professorn tar då upp en påse med sand och häller det i burken.
Självklart fyller sanden hålrummen mellan golfbollar och kulor.
Återigen frågar han studenterna om burken är full.Studenterna svarar
med ett rungande JA.
Professorn tar då fram en stor burk öl och häller
i hela innehållet i burken, vilket effektivt fyller upp hålrummen
mellan sandkornen. Studenterna börjar nu skratta.
Nu, säger professorn när skrattet lagt sig, ponera att denna burk representerar ditt liv.
Golfbollarna är de viktiga sakerna i livet, din familj, dina barn,
dina vänner, dina favoritsysselsättningar, saker som om allt annat
försvann, och bara dom sakerna återstod, så skulle ditt liv fortsätta
att vara fullständigt.
De små kulorna representerar de andra sakerna som betyder något, ditt jobb, din bil, ditt hus, sanden är allt annat dom små sakerna. Om du först häller i sanden i syltburken, fortsatte professorn, så blir det ingen plats för golfbollarna och småkulorna.
Detsamma gäller i livet, om du spenderar för mycket tid och energi på dom
små sakerna, så får du aldrig plats för dom sakerna som är viktigast för dig. Koncentrera dig på de saker som är viktigast i ditt liv. Lek med barnen, ta dig tid till motion, bjud ut din kära på middag, spela 18 hål till. Det blir alltid tid över till att städa huset och kasta soporna.
Ta hand om golfbollarna först, det som verkligen betyder något, prioritera. Resten är bara sand.
En av studenterna räckte upp handen och undrade vad ölet representerade. Professorn log och sa, jag är glad att du ställde den frågan. Det visar bara att hur fulländat ditt liv än verkar vara, så finns det alltid plats för en stor ÖL.
