Det är det här med livet..

Sååå trött, så trött. Evighetslång dag. Skola, mer skola, ännu mer skola, gym, hemma. Och inte är dagen slut för det. Snarare tvärt om.  Nu ska jag vara ett duktigt hembiträde och dessutom hinna med det i skolväg jag inte orkade igår.
Wehey!

Kan någonting uppstå ur ingenting?  Om så är faktum förklarar det mycket. Inte bara rymdens uppskomst utan även mina oändliga påhitt. Var i hela friden kommer de ifrån? Och varför? :D Påtal om påhitt är det möjligt att jag blir tillfällig stockholmare i sommar också. Tror inte att det kunde komma mer lägligt, perspektivet är nog lite skelögt just nu.  Behöver nog en lapp för ena ögat så det rätar upp sig.

Nu ska jag som sagt var lite hembiträdig.
Hej&hej.

Näe, nu är det måndag IGEN. Det är ju inget annat än måndagar ju. Jämt, jämt.
Nåväl, bra blev helgen iallafall. I fredags kom Emil, en flaska rom och filosofier. Jag som inte ens tycker om rom. Men hey, vad gör man? I går en tjejkväll-light, mycket trevligt. Måste ju passa på att umgås med vännerna mina innan vi skiljs åt i sommar. Sorgligt nog. Jag undrar om jag inte nu på sista tiden fyllt min livskvot av härliga, braiga människor. From now on kommer alla jag träffar att vara ohyggliga på alla vis. Det känns ju inte alls särskilt roligt.  Nej, nu förtränger jag tråkiga fakta tills vidare.

Jag har koncentrationssvårigheter. Det är så mycket som distraherar mig och lockar bort tankarna. Jag vill inte alls läsa och göra massa tråkigt,  jag vill bara sitta och dagdrömma. Jag blir galen på mig själv och ger  mig utkällning och uppläxningar 15 gånger om dagen. Men jag är då fasen envis och ett riktigt problembarn. Nästa steg blir socialen. Eftersom det nu, som sagt, snart är måndag tar jag tag i detta på momangen. Distraktionerna får vänta till den 6 juni, då har jag tid. Inte nu.


Men nu ska jag hitta mig en kopp te och kanske se lite film. Haa dee braa. Puss.

Jaa.. Jag är jätteneutral.

Well, nu är anmälan till den förbaskade höstterminen inskickad och förlorad för alltid.  Nu blev det som det blev och jag håller fast vid min alltid lika fatalistiska ödestro. Det som händer är alltid till det bästa. Och bla bla bla.
I övrigt har jag börjat inse att jag har 4 tentor framför mig innan sommaren. Och jag har även insett att dessa 4 tentor ska skrivas inom loppet av 8 veckor. Det känns spontant inte så värst bra.  Vilket i sin tur innebär att jag borde ta det i allt detta redan nu.  Vilket i SIN tur leder till det faktum att jag fasen inte orkar. Så vad gör man? Åh, kolla.. Simpsons.

Jag tror att allt detta om vårkänslor är skitsnack. Eller så är jag felprogrammerad.  Till en början blir jag överlycklig över den annalkande våren. Men nu, jag vet inte vad som har hänt! Solen gör mig deppig.  Vaknade i morse till ösregn och gråmulen himmel. Och jag får världens fejkvårkänslepirr. Hur funkar det?!  Håller ett vakande öga på mig själv, kanske har jag blivit  lite slentriankär eller något annat fånigt.


hejhej

Ding dong, ding dong,  the witch is dead.

Ännu en påskafton. Av någon underlig anledning är påsken kapitelskiften i mitt liv. De senaste 4-5  åren har mitt liv sett totalt annorlunda ut från påsk till påsk.  Fullkomligt annorlunda.  "Jaha, då var det påsk igen. Dags att agera lite livsavgörande." Fördelar med detta finns ju, för tråkigt har jag minsann aldrig.

Nu sitter jag och pillar på min ansökan till skola i höst. Fasen, jag kan inte bestämma mig. Inget lätt beslut det här inte! Vore verkligen skönt att hamna rätt någon gång. Fast på rätt spår är jag nog redan, nu är det mest bara detaljer. Men det kanske löser sig över tid, jag försöker ha lite ödestro. Herrejisses, jag älskar verkligen att grubbla och oroa mig. Det tär på min dramatiska person att vara ledig i lugn och ro.


Just nu funderar jag över om hela Boden förvandlats till en spök/zombiestad eller om den helt sonika blåst bort.  Telefonkommunikationen fungerar då inte, jag satsar på zombiestad á la Dawn of the dead eller 28 dagar senare. Inte ens min farmor svarar! Definitivt förvandlad till fumlig zombie.


Avrundning: Så okaraktäristisk kortfattad när jag inte skolkar från tentaplugg. Jag anstränger mig inte riktigt lika hårt nu för att undvika det oundvikliga när jag inte har något att undvika! Egentligen har jag massvis att göra, 4 tentor rakt föröver, men detta faktum undviker jag att tänka på ännu ett par dagar.

Ha det bra, sov gott, glad påsk, pussokram.

Woho, jag har efterlängtat påsklov. Ledig, ledig, ledig i en vecka till. Och jag är så åt skogen uttråkad.  Jösses, jag har så tråkigt att jag till och med börjat spara saker att göra så jag ska vara meningsfull nästa dag också. Idag har jag exempelvis sysselsatt mig hela dagen lång med diverse tidsfördriv, alldeles nyss fikade jag lite med Mette. Mycket trevligt.  Interna skämt ska man aldrig försöka upprepa, det blir liksom inte bra. Men jag ska verkligen öva på min norrländska... Hihi.

Jaaaaha. Inget Boden för mig i påsk. Det ville sig inte riktigt.. Bara insane tider kvar, orkar inte åka jobbiga tider och dagar. Helt meningslöst att till exempel vara hemma enbart vardagar. Inte en endaste tomte har  tid med mig, alla jobbar ju. Sitta och skrota i Boden är inte direkt det roligaste man kan göra. Sysselsättningsmöjligheterna vid den här tiden på året är lika med noll. Egentligen borde jag åka hem i rent vetenskapligt syfte och undersöka hur lång tid det tar för en normalbegåvad människa att bli galen av bristen på stimulans.

Happ, idag hade jag egentligen tänkt att hämta en av tentorna jag gjorde innan lovet. Men av en ren, medveten, olyckshändelse ville jag inte komma ihåg vad examinatorn hette. Därav detta hittar jag ju inte till hans kontor och kan på så vis inte hämta den förbaskade tentan. Men imorgon kanske jag ska ta mod till mig. Kanske.

Idag ska jag faktiskt göra en riktig insats i köket och dessutom diska.  Det återstår att se om viljan är med mig hela vägen, troligtvis inte. Men mina intentioner är sååå goda.

Action!

hejhej