Det gäller att ta ett helvete i taget.

Aningen överraskad, såhär duktig på att blogga har jag nog aldrig varit!

Jaha, midsommar igen. Lugn och väldigt regnig, helt i min tillfälliga smak. Förutom regnet då. Det skönt att att ta det relativt lugnt, pensionär som man blivit. Jag gillar midsommar. Det är nog min favorithelg.

Lite kuriosa, Svinto har för första gången i sin karriär fångat en mus. Hade han kunnat hade han lett både stolt och lite fåraktigt. Ohyggligt nöjd med sig själv var han i allafall när han släppte den stackars lilla näbbmusen framför fötterna på mig. "Duuuuuuuuuuuuuuuuktig Svinto!!" i falsk falsett.

Utöver detta står jag i begrepp att ge mig ut i solen (så dags att komma nu va?).

Puss och hej!

Varför skulle jag vilja hamna i himmelriket? Där finns ju ändå ingen jag känner.

...sa någon klok.
Har jag inget bättre för mig? Naturligtvis har jag det.

På sista tiden har jag funderat. Livet, kärleken, döden. Dvs, relationer i alla de slag. De är verkligen nödvändiga va? Tänk så mycket enklare livet skulle vara utan dem. Och hur meningslöst det skulle bli. Jag kan nog faktiskt påstå att interaktionerna mellan dig och de närmaste är den persoliga varianten av meningen med livet. Jag menar, har man ens poäng som individ att existera såvida det inte finns de som lägger märke till det? Bara det primära syftet med tillvaron, förökning, går åt skogen ganska hårt utan andra människor i den direkta närheten. I varje fall i dagsläget. Nå, relationer ÄR essentiella. Man slipper helt enkelt inte undan dramatiken de ofrånkomligen medför. Men om då relationer är en självklar del av människans natur, varför VARFÖR varför är de då i praktiken omöjliga att förstå sig på? Alla andra instinkter, reflexer och beteenden är busenkla att begripa. Varför är inte driften att samspela med andra människor lika enkelt? Vari ligger skillnaden? Äsch, gallimatias. Långsökt Poäng: Ta hand om de relationer som fungerar och avrunda de som inte gör det. De, i likhet med min alldeles för sömniga blogg, är poänglösa på alla plan.

Insåg just att en av mina personliga syften med livet är att fundera på konstiga saker och sedan artigt tvinga andra att lyssna på dem. Sen försöker jag entusiasmera mina artiga lyssnare och få dem att se grejen med mina poänglösa funderingar. Kanske inte så konstigt att mina relationer är obegripliga nu när jag tänker efter. Haha.

Äsch, jag är inte så bekymrad egentligen, mina Personer är perfekta.
Puss!

If you think money can´t buy you happiness, you haven´t been shopping in the right stores

Kanske borde försöka knåpa ihop en blogg då. Fast nu när jag är ledig händer det så lite att jag egentligen inte har något att skriva om, vilket är otroligt skönt som omväxling.

Ja, senaste nytt är väl Hultsfred då. Jag är ju faktiskt ingen festivaltjej och helt ärligt avskyr jag att vara smutsig. Men då hade vi det så bra, tack vare Anna, att vi inte bara slapp tälta utan dessutom kunde duscha, tvätta bort smink och andra fullkomligt livsviktiga saker. Vilket då bara lämnar kvar alla roliga saker med festivaler; konserter, öl, alla härliga och jättekonstiga människor. Perfekt! Visserligen var vädret kasst, men hey. Det är sånt man får ta. Helt okej att jobba där också, även om det var rent utsagt plågsamt att jobba på söndagen, sista dagen. Damn, det var en lång och hård dag. Men helt klart värt att vara funktionär några timmar och slippa bo i tält och lera. Så, grymt kul var det. Det vill jag göra igen!

Efter Hultsfredshelgen har det sjunkit in att jag faktiskt ÄR ledig och får koppla av. Vilken lättnad det är. Det är öööööver. Helt sjukt, jag har inte ett bekymmer i världen. Länge sen det var såhär lätt. Och slappt. Jag läser projektledning och en aning matte (eller nåja, ska väl börja..snart.) och jobbar lite. Jag har inte ens tittat åt min kalender på säkert en vecka, dvs jag vet inte vad jag ska göra varenda dag från 0800-2300, mån-sön, ända fram till jul. Bara en sån sak.

Jahaja, eftersom Bäbisen kommer snart ska jag ge mig iväg mot Boden. I juli eller något liknande. Uj, jag är hemma jätteofta nu. Men det är bra. Sen är det ett smart drag att åka till Boden under sommarmånaderna. Boden i mitt hjärta, men det är direkt otrevligt på vintern. Huvvaligen.

Nu ska jag försöka vända dygnet rätt. Puss och godnatt!

sweeeet

Nu är alla mina poäng inrapporterade. Helt,helt,helt otroligt. Jag har de senaste dagarna upplevt något som gränsar till panikångest när jag kom på att alla mina poäng inte skulle hinna bli registrerade(de stänger ned hela systemet idag och gör om inför bolognagrejset i höst.) För mig hade det inneburit att jag inte hade någon som helst sysselsättning i höst. Eller jo, sjukgymnast hade jag väl kunnat bli. Det enda i min ansökan som jag inte behövde behörighet till. Dessutom val nr 10 i prioritetsordning, yees. Nu blev det ju inte så, det löste sig i sista sekunden. Jag hämtade min sista tenta på skolan igår och jag tänker aldrig,aldrig mer gå tillbaka dit. Så skönt att det är över. Paradoxalt nog det bästa och värsta jag någonsin gjort. Min egen mentala lumpen. En mening till bara, sen släpper jag det här en gång för alla: Fan vad jag är bra ibland.

Jaha, hurra för sommarlov! Massvis med tid och jag har gett mig tusan på att i år ska jag minsann ha en solbränna som sträcker sig längre än till armbågarna och knäna. Och en fläck på brösten och knallbrun i ansiktet. Resten av kroppen var katastrof; la du en alvedon på min mage skulle den se ut som ett födelsemärke. Inte så värst vackert kanske.

Nu ska jag försöka inleda packning inför helgen och göra lite te trots värmen.

Puss&hej!





(Blogg är verkligen en egotripp. Jag pratar, eller uttrycker mig, och alla som läser måste lyssna på mitt gibberish utan att avbryta. Haha!)

hot stuff

Vilken dag! Helt otroligt. Har suttit hela dagen i parken på ett trädgårscafé med lite vänner och druckit alldeles för mycket kaffe. Dessutom har jag pluggat en del, vilket är en bedrift i sig eftersom jag mentalt gått på sommarlov för länge sen. Bra dag!

Usch. Jag är så otäckt bekymrad inför hösten. Hur ska detta gå? Jag önskar att livet slutade kräva saker av mig och bara lät mig gå in pension. Eller iallafall slutade mucka med mig. Å andra sidan kan det mycket väl vara så att jag själv ställer till det för mig. För lugn och ro, det vill väl ändå ingen ha? Var ligger det roliga i det? Vånda är det bästa som finns. Hu-ra.

Mja, ska nog faktiskt sätta mig med tentaplugget nu. Vore ju jättesurt att snubbla på mållinjen.

..herrejisses, vilka skavsår jag har. Ville bara dela med mig.


"Nääääää duu... du kan vara söt"

..hur Norrköping blev "hemma"..

Nejmen! Jag vände ryggen till 2 sekunder i mitten av mörkaste december och helt plötsligt har det blivit sommarmånad! Hur hände det här?
Och när? Men jag är inte den som klagar. Eller, jag tror väl egentligen inte att någon klagar på att det blivit juni. Hur som helst, jag är glad!

Min sista tenta här i Norrköping nalkas. På måndag. Helt sjukt skönt. Jag fattar inte att jag tagit mig igenom det här året, det trodde jag aldrig. Jag som är mattedyslektiker. Egentligen är det inget mysterium när jag tänker efter, det är helt enkelt vännernas förtjänst. Jag hade aldrig lyckats uppbåda motivationen och skulle antagligen ha hoppat av av ren tristess om det inte hade varit för dem. Det är så otroligt sorgligt och underligt och tråkigt att vi inte ska ses varje dag mer, det kommer att bli så himla fel och konstigt. Jag kommer gråta Lilleskutt-tårar på måndag.

Näe, nu blev jag så deppig att jag faktiskt inte vill skriva mer. Tänker inte ens koppla ihop rubriken med innehållet, det får ni klura på själva.


kisses

RSS 2.0